Quibdóliv / Quibdó Life

Jag vet att jag lovade för läääänge sedan att jag skulle lägga upp lite bilder på hur det ser ut i vårt hus. Som ni kanske har märkt, har jag inte gjort det än. Det har jag inte nu heller, men nästan. Här är det: Quibdóliv i bilder. Håll till godo!

*****************************************

I know that a loooong while ago, I promised to upload som pics of what our house looks like. As you might have noticed, I haven't yet. I still haven't, but almost. Here it is: Quibdó life in pictures. Enjoy!

Kvällsutsikt ifrån vår balkong

Evening view from our balcony

Eftersom trottoarerna är så dåliga/icke-existerande, är det lättare att gå mitt i gatan. Med risk att bli överkörd av en galen motorcykelförare förstås. Men det är det värt!

Since the sidewalks are in such a poor state/non existent, it's easier to walk in the middle of the street. With the risk of being run over by an insane motorcyclist of course. But it's worth it!








Paulina och Sanna njuter av en ostsmörgås på balkongen. Brödet kommer ifrån det dygnet-runt-öppna bageriet - Arepan - som skymtas i botten på det skabbiga huset. Förutom bröd kan man även köpa öl, huvudvärkstabletter och godis där. Kan en människa någonsin behöva något annat?

Paulina and Sanna are enjoying a cheese sandwich on the balcony. The bread comes from the 24-hour bakery on the ground floor of the grimy house in the background. Other than bread one can get beer, head ache pills and sweets there. Could a person ever need anything else?

Om man skulle vilja äta något annat än ostsmörgås och inte är sugen på det chocoanska köket (vilket tyvärr är ganska enahanda - mest banan, ris och fisk), kan man gå hem till Iván. Hans pizza är helt fantastisk!

If you should feel like having something other than cheese sandwiches and are not in the mood for the chocoan cuisine (which, I hate to say, is rather uniform - mostly banana, rice and fish), you can go to Iván's house. His pizza is fantastic!

(Emma, Iván & Karin)

När man inte äter, jobbar man. Det här är utsikten ifrån vårt kontor (som ligger på ovanvåningen i lägenheten). Den gråa kolossen i bakgrunden är katedralen. Ett arkitektoniskt mästerverk... Bakom katedralen ligger Atratofloden.

When you don't eat, you work. This is the view from our office (which is on the second floor in our flat). The gigantic grey thing in the background is the cathedral. An architectural master piece... Behind the cathedral is the Atrato river.



forts. vy ifrån kontoret
view from the office continued











Våra husdjur / Our pets
Geckoödlor har vi fullt av i hela huset. De gillar äpple - jättemycket!

Our house is overrun by geckos and they REALLY like apple!








Jag undrade länge vad det var som lät i mitt badrum på kvällarna. Här är svaret: Husmusen. Trots sitt söta tryne är den ett monster. Den har ätit upp x antal limpor, papayor, ägg, rivit upp dricksvattenpåsar och haft för vana att använda mitt handfat som sin privata toalett. När vi till slut lyckades avlägsna alla matvaror ur dess väg, gav den sig på min tvål! Det var då vi började prata om en råttfälla och sedan dess har den varit spårlöst försvunnen...

I wondered for a long time what it was that made such a racket in my bathroom in the evenings. Here is the answer: the House Mouse. In spite of its adorable snout, it is a monster. It has devoured innumerable loafs of bread, papayas, eggs, torn holes in bags of drinking water and has made it a habit to use my bathroom sink as its private toilet. When we finally managed to remove all food items from its way, it started on my soap! That was when we started to talk of a mousetrap and since then it has nowhere to be seen...

Den här godingen vaknade jag till en morgon: "Oj, vad är det där för en stor fläck? Men... den rör ju på sig!". Den levde fortfarande och låg och sprattlade med benen. Blä! En kort stund senare, hade den bekantat sig med Emmas flip flop... Hejdå kackerlackan!

One morning I woke up to this beauty: "Oh, what is that big stain? But... it moves!". It was still alive and kicking its legs in the air. Yuck! A short while later it had acquianted itself with Emma's flip flop... Bye bye cockroach!


Våra fiskar, Simone och Rosa Parks. De har inte haft det så lätt: först gick deras skål sönder, tydligen tog Simone det hårdare än vi trodde och en natt hittade Emma henne på golvet, halvt uppäten av myror. Då införskaffades Simone II och en ny skål. Där trivdes nog inte Rosa Parks för en dag var hon borta. Vi letade länge och väl innan vi hittade henne fast inuti en snäcka. Hon avled ett par timmar senare. Nu är Simone II ensam, men hon verkar ha tagit den traumatiska situationen ganska bra.

Our fish, Simone and Rosa Parks. They have had a bit of a hard time: first their bowl broke, Simone apparently took it harder than we understood because one night, Emma found her on the floor half eaten by ants. We then went and got Simone II and a new bowl. It seems as if Rosa didn't like it much there, as one morning she was gone. We searched for a pretty long time before we found her stuck in a sea shell. She passed a few hours later. Now Simone II is alone, but she seems to have taken the trauma quite well.

Har jag nämnt att det regnar mycket här? Så här ser det ut nere i centrala Quibdó när det kommer ett skyfall. När jag kom hem var bara underkläderna torra...

Have I mentioned that it rains a lot here? This is what it looks like in downtown Quibdó during a downpour.









Mer regn/More rain:
http://picasaweb.google.se/vollmer.nina/RegnigDagIQuibd/photo?authkey=mZy61Z6nx1o#5213417428375988322